När en akademisk källa har flera författare kan en hänvisning snabbt bli tung att läsa. Förkortningen et al. gör texten mer lättöverskådlig, men den ska användas enligt reglerna för det referenssystem du följer. Här förklarar jag betydelsen, visar praktiska exempel och går igenom de vanligaste misstagen i svensk akademisk text.
Det viktigaste om hänvisningar med flera författare
- Betydelse: uttrycket betyder ungefär ”och andra”.
- Antal författare: det används normalt när en källa har tre eller fler författare, men gränsen beror på referenssystemet.
- APA 7: endast den första författaren anges i löpande text, följd av förkortningen och årtalet.
- Två författare: båda namnen ska vanligtvis skrivas ut.
- Referenslista: förkortningen ersätter inte automatiskt författarnamnen där.
Vad betyder förkortningen och varför används den?
Uttrycket kommer från latin och betyder ungefär ”och andra”. I akademiska texter används det för att korta ned en hänvisning när en publikation har flera författare. Läsaren får då veta vem som står först i författarlistan, samtidigt som hänvisningen inte tar över hela meningen.
Förkortningen säger inget om att den första författaren ensam står bakom forskningen. Den fungerar bara som en praktisk hänvisning till en publikation där flera personer har medverkat. Den fullständiga informationen ska fortfarande gå att hitta i referenslistan.
En viktig gräns är antalet författare. Vid två författare brukar båda namnen anges, exempelvis ”Berg och Nilsson”. Förkortningen passar först när referenssystemet tillåter att flera namn ersätts av en kortare form.
Så fungerar regeln i olika referenssystem
Det finns ingen universell regel som gäller för alla akademiska texter. APA, MLA, Harvard och Vancouver har delvis olika lösningar, och den lokala skrivguiden på universitetet eller tidskriftens instruktioner väger alltid tyngst.
| Referenssystem | Hänvisning i text | Det du bör kontrollera |
|---|---|---|
| APA 7 | Första författaren + et al. + årtal vid tre eller fler författare | Undantag kan behövas om två källor annars blir identiska. |
| MLA 9 | Första författaren följd av förkortningen vid tre eller fler författare | Formatet i verkförteckningen följer egna regler. |
| Harvard | Ofta första författaren och ”med flera” | Universitet och institutioner kan ha olika varianter. |
| Vancouver | Vanligen en siffra i texten | Reglerna för författarnamn i referenslistan varierar mellan tidskrifter. |
I APA 7 används den korta formen redan från den första hänvisningen när en källa har tre eller fler författare. Karolinska Institutets universitetsbibliotek visar också att referenslistan normalt ska innehålla betydligt fler författarnamn än själva löptexten. Vid upp till 20 författare skrivs namnen ut, medan längre listor förkortas enligt APA:s särskilda regler.
Harvard är det system där jag ser flest lokala variationer. En kurs kan kräva ”m.fl.”, en annan kan föredra den latinska formen, och en tredje kan ha egna regler för hur många namn som ska visas. Därför är det sällan klokt att lita på en generell mall utan att först kontrollera instruktionerna för den aktuella texten.
Så skriver du hänvisningen naturligt på svenska
Välj rätt plats i meningen
Hänvisningen kan stå inom parentes eller byggas in i själva meningen. I en parentes placeras ofta årtalet efter ett kommatecken, medan en berättande formulering låter författarnamnet bli en del av satsen.
- Parentetisk hänvisning: (Lindström et al., 2024)
- Hänvisning i löpande text: Lindström med flera (2024) visar att...
- Svensk förkortning enligt en lokal guide: Lindström m.fl. (2024)
Det viktiga är inte att välja den mest internationella formen, utan att följa samma princip genom hela texten. Om du börjar med ”m.fl.” bör du inte senare byta till den latinska formen utan en tydlig anledning.
Punkt, kursiv stil och skiljetecken
I moderna referenssystem skrivs förkortningen vanligtvis med vanlig rak stil, inte kursivt. Punkten placeras efter ”al.” eftersom det är den förkortade delen. Ordet ”et” är däremot inte en förkortning och får därför ingen punkt.
Vanliga skrivfel är att lägga till en extra punkt, skriva ”ets al.” eller placera kommatecknet på fel ställe. Jag brukar kontrollera hela hänvisningen som en enhet: författarnamn, skiljetecken, årtal och eventuell sida ska följa samma modell som i resten av arbetet.
Läs också: Skriv om text - så blir den naturlig och effektiv
När källor riskerar att blandas ihop
Om flera publikationer börjar med samma författare och har samma publiceringsår kan en kort hänvisning bli otydlig. Då behöver fler författarnamn ibland tas med tills källorna går att skilja åt. I APA används dessutom bokstäver efter årtalet, till exempel 2024a och 2024b, när två verk annars skulle få samma hänvisning.
Vanliga misstag som gör referensen otydlig
- Att använda formen för två författare. Skriv normalt ut båda namnen när endast två personer står som författare.
- Att förkorta referenslistan utan stöd. I många varianter av APA ska namnen skrivas ut betydligt mer fullständigt i referenslistan.
- Att blanda referenssystem. En parentes från APA kan inte kombineras slumpmässigt med regler från Harvard eller Vancouver.
- Att glömma läsbarheten. I en populärvetenskaplig text kan det vara bättre att skriva ”forskarna” eller upprepa ett namn än att använda en förkortning som läsaren inte känner igen.
- Att tro att förkortningen anger exakt antal personer. Den betyder bara att fler författare finns, inte hur många de är.
Det sista misstaget är särskilt vanligt. En läsare som vill bedöma källans omfattning behöver öppna referenslistan eller själva publikationen. Hänvisningen i löptexten är en vägvisare, inte en komplett författarlista.
Stockholms universitets guide till akademiskt skrivande betonar att en hänvisning ska vara begriplig och anpassad till den egna texten. Det är en bra princip även utanför universitetet: en korrekt hänvisning som stör läsningen behöver ibland formuleras om, så länge referenssystemets regler fortfarande följs.
En enkel kontroll före inlämning
När jag granskar en akademisk text börjar jag inte med att leta efter enskilda punkter. Jag kontrollerar först vilket system texten ska följa och går sedan igenom hänvisningarna med fyra enkla frågor.
- Vilket system gäller? Kontrollera kursens eller tidskriftens skrivguide.
- Hur många författare har källan? Två namn ska ofta skrivas ut, medan tre eller fler kan förkortas.
- Kan två källor förväxlas? Lägg till fler namn eller årsbokstav om hänvisningen blir otydlig.
- Stämmer text och referenslista? Varje hänvisning ska kunna kopplas till exakt en post i listan.
Den här kontrollen tar bara några minuter men fångar de flesta fel. Min viktigaste tumregel är enkel: kort hänvisning i texten, full tydlighet i referenslistan. Då hjälper förkortningen läsaren i stället för att skapa ännu ett frågetecken.
